Header Image

Emilie Andersson

Hej! Vad kul att just du hittade hit =) Jag heter Emilie är 35 år och rätt nyinflyttad här på vi med barn .Har bloggat sen 2009 på två andra plattformar och kände nu att det var dags med lite miljöombyte =) Jag är förlovad och sambo med min kille och bästa vän Mattias , vi har varit ihop sen 2012 och blev föräldrar till vår lilla son Lennox i sep 2016 . Vi bor i en mysig bostadsrätt med en stor härlig terrass i centrala Malmö och med oss bor även vår staffe Vega och katten Ceasar. Jag älskar att inreda hemma eller hos andra och jag blandar gärna design med antika loppisfynd. När jag inreder vill jag inspirera andra att våga använda loppis och antikt och inte bara konsumera nya saker. När jag inte fixar hemma älskar jag att vara i stallet några gånger i veckan och det är här jag laddar mina batterier. Mina andra intressen är att laga vegetarisk mat ( varit veg i 23år) resa , umgås med vänner och familj samtidigt som jag älskar att vara helt själv . I min blogg kan du följa mitt liv som går i 200 km/h där jag delar med mig av alla sidor i vardagen , alla mina samarbeten , dagarna i stallet , livet som nybliven mamma, mina innersta tankar och känslor. Min blogg är inte censurerad och jag är ofta väldigt personlig i mina inlägg. Här tar jag ofta upp känsliga ämnen som berör bla min förlossningsdepression och ångest som vi alla behöver prata mera om. Hoppas du kommer gilla min blogg och komma tillbaka många gånger ! KONTAKT & SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR [email protected] INSTAGRAM: @room.by.me

Min stora idol – finns ingen som hon !

Publicerad,

Samtidigt som jag kämpar med mitt så kämpar min mamma med sitt…


Hon är en KÄMPE, finns inget hon inte klarar 🙂

Familjen finns vid hennes sida förrutom jag som ligger här 🙁  Jag har dock inget val ….

Nu är hon så långt gången i behandlingen ( fått cellgifter under flera månader) att läkarna  idag ( efter många motgångar) lyckats få ut tillräckligt med stamceller .

Nu måste hon bara vänta i ca två veckor innan hon kan få tillbaka dom och kroppen måste sen acceptera dom . 

Känns så fruktansvärt att inte kunna finnas vid hennes sida när allt är så jäkla tufft och hon är så sjuk och svag , man känner sig otillräcklig . Som tur är har hon min fantastiska pappa vid sin sida nu när även min syster måste åka mot Malmö igen efter flera veckor i Småland.

Men förhoppningsvis kommer Mini VÄLDIGT SNART så mamma kan bli mormor och ha nåt kul att se fram emot. Visst kommer deras första mäta att dröja men väntar man på nåt  gott …..

ÄLSKAR DIG MAMMA

4 Kommentarer

  1. Tänker så mycket på din mamma! Ja hon är en kämpe! Gör så ont i mitt hjärta! Det är tufft för er alla! Att stå bredvid och vara maktlös det är hemskt! Skickar tusen Styrkekramar till er alla????????????

  2. Synd att det inte finns nån medicin som kan utplåna cancer helt och hållet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *